Finns det fördelar med kolkraft?

Ja, kolkraft har egenskaper som historiskt har varit ekonomiskt och tekniskt attraktiva, men de måste vägas mot mycket stora klimat- och miljönackdelar. Den främsta systemfördelen är att ett lager av kol kan användas för att producera el oberoende av vädret.

Samtidigt är kol det mest koldioxidintensiva av de stora fossila bränslena. Förbränning ger också luftföroreningar och gruvbrytningen påverkar mark, vatten och arbetsmiljö.

Fördel: bränslet kan lagras

Kol kan lagras på kraftverksområdet och användas när el ska produceras. Produktionen är därför inte direkt beroende av sol, vind eller det aktuella vattenflödet.

Det har gjort kolkraft användbar som planerbar produktion i elsystem som byggts kring stora termiska kraftverk.

Planerbar betyder däremot inte att ett kolkraftverk alltid är snabbt eller flexibelt. Många stora anläggningar har tekniska begränsningar för hur snabbt de kan starta, stoppa och ändra effekt.

Fördel: stor befintlig infrastruktur

I länder med lång historia av kolkraft finns gruvor, järnvägar, hamnar, kraftverk och elnät redan på plats.

En gammal anläggning kan därför ha lägre kvarvarande kapitalkostnad än ett helt nytt kraftverk. Det kan förklara varför kol fortsätter att användas även när nybyggd teknik på andra håll är konkurrenskraftig.

Den samhällsekonomiska kalkylen blir dock annorlunda om kostnader för utsläpp, hälsa, gruvskador och framtida avveckling inkluderas.

Fördel: bränslet är geografiskt spritt

Kolreserver finns i många länder. För vissa stater har inhemskt kol därför setts som ett sätt att minska beroendet av importerad olja eller gas.

Energisäkerheten är samtidigt inte automatiskt bättre. Gruvor, transporter och kraftverk kan drabbas av olyckor, extremväder, politiska konflikter eller ekonomiska störningar.

Varför är koldioxidutsläppen så stora?

Kol innehåller mycket kol i förhållande till den energi som frigörs vid förbränning. När kolet oxideras bildas koldioxid.

Internationella energiorganet beskriver kol som det mest koldioxidintensiva fossila bränslet och den största enskilda källan till energirelaterade koldioxidutsläpp globalt.

Effektivare kraftverk kan minska mängden kol som behövs per producerad kilowattimme, men de gör inte ofångad kolkraft till ett låg-utsläppskraftslag.

Luftföroreningar från kolkraft

Förbränningen kan ge utsläpp av bland annat:

• svaveldioxid,
• kväveoxider,
• partiklar,
• kvicksilver och andra spårämnen.

Rökgasrening kan minska flera av dessa utsläpp kraftigt, men den tar inte automatiskt bort koldioxiden.

Aska och andra fasta restprodukter måste också hanteras.

Gruvbrytningen är en del av kolkraftens påverkan

En livscykelbedömning behöver räkna med mer än skorstenen.

Kolbrytning kan påverka:

• landskap och habitat,
• grund- och ytvatten,
• arbetsmiljö och säkerhet,
• metanutsläpp från kolgruvor,
• transporter av stora bränslemängder.

Metan från gruvor är särskilt viktigt ur klimatsynpunkt eftersom metan är en stark växthusgas.

Kan CCS göra kolkraft utsläppsfri?

CCS, koldioxidavskiljning och lagring, kan fånga in en stor del av koldioxiden från en punktkälla och lagra den geologiskt.

Det finns ändå flera begränsningar:

• avskiljning kräver extra energi och utrustning,
• all koldioxid fångas inte nödvändigtvis,
• transport och lagring kräver infrastruktur,
• gruvans metan och andra miljöeffekter finns kvar,
• kostnaden beror starkt på anläggning och lagringsplats.

CCS kan alltså minska klimatpåverkan från vissa anläggningar men gör inte kol till ett förnybart bränsle.

Är kolkraft bra för att balansera sol och vind?

Kolkraft kan ge planerbar el, men det betyder inte att den är den enda eller alltid bästa flexibilitetsresursen.

Elsystem kan balanseras med en kombination av exempelvis vattenkraft, gasturbiner, kärnkraft med viss reglering, batterier, efterfrågeflexibilitet, elnät mellan regioner och lagring.

Vilken kombination som är mest lämplig beror på systemets tekniska och ekonomiska förutsättningar.

Varför används kol fortfarande?

De viktigaste förklaringarna är stora befintliga anläggningsparker, lokal bränsletillgång, redan byggd infrastruktur, snabbt växande elbehov i vissa ekonomier och politiska och ekonomiska intressen knutna till kolsektorn.

Det är en beskrivning av varför tekniken finns kvar, inte ett bevis för att ny kolkraft är den billigaste eller mest hållbara lösningen.

Befintlig kolkraft och ny kolkraft är två olika ekonomiska frågor

Ett kraftverk som redan är byggt kan ibland fortsätta producera till en relativt låg kortsiktig kostnad därför att den stora investeringen redan är gjord. Då består den löpande kalkylen främst av bränsle, drift, underhåll, utsläppskostnader och nödvändiga miljöåtgärder.

Det betyder inte att det är lika billigt att bygga ett nytt kolkraftverk. Ett nytt projekt måste bära kapitalkostnad, finansiering, framtida bränslepris, utsläppsregler, reningsutrustning och risken att anläggningen får kortare ekonomisk livslängd än planerat.

Är kolkraft samma sak som baskraft?

Kolkraft har historiskt ofta körts med hög och jämn produktion eftersom stora ångkraftverk fungerar effektivt när de får arbeta stabilt. Därifrån kommer kopplingen till begreppet baskraft.

Baskraft är dock en roll i ett elsystem, inte en fysisk egenskap som gör kol nödvändigt. Ett modernt elsystem kan kombinera flera typer av produktion, lagring, nät och efterfrågeflexibilitet. Vilka resurser som används avgörs av teknik, kostnader, tillgång och regelverk.

Vanliga frågor

Är kolkraft planerbar?

Ja. Bränslet kan lagras och elproduktionen styras, men många stora kolkraftverk är mindre snabbreglerade än exempelvis magasinerad vattenkraft eller batterier.

Kan rökgasrening lösa klimatproblemet?

Nej. Vanlig rening kan minska partiklar, svavel och andra föroreningar men fångar inte automatiskt koldioxid.

Är modern kolkraft ren?

Den kan vara renare än äldre kolkraft vad gäller flera lokala luftföroreningar, men utan mycket omfattande koldioxidavskiljning kvarstår stora klimatutsläpp.

Vad är kolkraftens största fördel?

Den tekniska huvudfördelen är att den kan ge stora mängder planerbar el från ett lagringsbart bränsle i system där infrastruktur redan finns.