Faktaguide

Gelfiltrering – separation efter molekylstorlek

Gelfiltrering, eller size-exclusion chromatography, separerar molekyler efter hydrodynamisk storlek. Här förklaras porer, void volume, fraktionering och vanliga användningar.

Porösa pärlor i en gelfiltreringskolonn där stora molekyler eluerar före små

Gelfiltrering är en kromatografisk metod som separerar molekyler främst efter deras hydrodynamiska volym. Den moderna samlingsbenämningen är storleksuteslutningskromatografi, size-exclusion chromatography (SEC). Benämningen gelfiltrering används fortfarande mycket inom biokemi, men är historiskt knuten till SEC med svällda gelmaterial som stationär fas.

Kolonnen innehåller porösa, idealiskt icke-adsorberande partiklar. Stora molekyler kommer inte in i lika många porer och tar därför en kortare tillgänglig väg genom kolonnen. Mindre molekyler kan diffundera in i en större del av porvolymen och eluerar senare.

Varför kommer stora molekyler ut först?

Det kan kännas bakvänt, men separationen bygger inte på att stora molekyler ”fastnar”. Tvärtom är de utestängda från en del av porvolymen.

Mycket stora molekyler rör sig främst genom utrymmet mellan partiklarna och eluerar nära kolonnens void volume, V0.

Mindre molekyler utforskar en större del av den stationära fasens porvolym och får längre uppehållstid.

Vad bestämmer separationen?

Det viktiga är inte enbart molekylens nominella molekylmassa. Separationen påverkas av molekylens hydrodynamiska storlek och form.

Två proteiner med samma molmassa kan därför elueras olika om det ena är kompakt och det andra långsträckt. På samma sätt kan ett oligomeriserat protein uppträda större än en monomer med samma sekvens.

Fraktioneringsintervall och exklusionsgräns

Ett SEC-medium har ett storleksområde där molekyler separeras effektivt. Det kallas ofta fraktioneringsintervall.

Molekyler som är mycket större än porerna är i princip helt exkluderade och eluerar tillsammans nära V0. Molekyler som är så små att de kan nå nästan hela porvolymen eluerar nära den totala tillgängliga volymen.

För bäst upplösning väljs därför ett medium vars användbara fraktioneringsområde passar provets molekylstorlekar.

Vanliga användningar

Desaltning: stora biomolekyler separeras från små joner och buffertkomponenter.

Buffertbyte: ett protein kan flyttas från en buffertmiljö till en annan eftersom små lösta ämnen hålls kvar längre i kolonnen.

Polering av proteinpreparat: aggregat, oligomerer och monomerer kan ibland skiljas om deras hydrodynamiska storlek skiljer sig tillräckligt.

Uppskattning av skenbar molekylstorlek: en kalibrerad kolonn kan jämföra ett okänt provs elutionsvolym med standarder.

Vad är void volume?

Void volume, V0, är den volym mobil fas utanför de porer som den aktuella mycket stora molekylen kan nå.

Helt exkluderade molekyler eluerar ungefär vid denna volym.

Den totala kolonnvolymen inkluderar både utrymmet mellan partiklarna och porvolymen. Små molekyler som får tillgång till större delen av porerna eluerar därför senare.

Vad är Kav och K0?

I biokemisk SEC-litteratur används ofta Kav för att beskriva hur stor del av den tillgängliga porvolymen en molekyl kan utforska. Ett vanligt uttryck är:

Kav = (VR − V0) / (Vt − V0)

där VR är retentionvolymen, V0 volymen utanför partiklarna och Vt den totala mobila fasvolymen under den använda definitionen.

I aktuell IUPAC-terminologi används distributionskonstanten K0 för motsvarande fysikaliska idé: andelen intrapartikelvolym som är tillgänglig för en viss provkomponent. För en helt exkluderad molekyl närmar sig värdet 0, medan en molekyl som kommer åt praktiskt taget hela porvolymen närmar sig 1.

För globulära proteiner inom kolonnens fraktioneringsområde kan en kalibrerad retention ofta relateras till logaritmen av molekylmassan. Sambandet är dock metod- och formberoende och ska inte behandlas som en universell naturlag.

Varför spelar provvolymen roll?

SEC har relativt låg provkapacitet jämfört med många bindande kromatografimetoder. Ett mycket brett provband ger sämre upplösning eftersom olika molekylpopulationer överlappar mer under elutionen.

Den lämpliga provvolymen beror på kolonnens geometri, medium och om målet är högupplöst separation eller en enklare desaltning. Ett generellt procenttal gäller därför inte för alla SEC-kolonner.

Vilka interaktioner vill man undvika?

Idealt ska separationen bero på storlek, inte på att provet binder kemiskt till matrisen.

Hydrofoba, elektrostatiska eller andra oönskade interaktioner kan flytta elutionsvolymen och försämra tolkningen. Buffertens pH och jonstyrka väljs därför så att provet är stabilt och sekundära interaktioner minimeras.

Gelfiltrering och andra kromatografimetoder

MetodPrimär separationsprincip
Gelfiltrering / SECHydrodynamisk storlek
JonbyteskromatografiNettoladdning och elektrostatiska interaktioner
AffinitetskromatografiSpecifik bindning mellan ligand och mål
Hydrofob interaktionskromatografiYthydrofobicitet

SEC används ofta sent i en proteinrening eftersom metoden är mild men inte har lika hög kapacitet som flera bindande tekniker.

Kan SEC ge exakt molekylmassa?

Inte på egen hand. En kalibrerad SEC-kolonn kan ge en uppskattning av skenbar molekylstorlek, särskilt för globulära proteiner.

Avvikande form, oligomerisering eller interaktion med matrisen kan ge missvisande resultat. För absolut molmassa kan SEC kombineras med andra detektorer, exempelvis ljusspridning.

Varför är SEC en skonsam separationsmetod?

Eftersom provet idealiskt inte ska binda kemiskt till den stationära fasen kan SEC ofta köras under förhållanden som bevarar proteiners naturliga struktur och aktivitet. Det gör metoden användbar när ett redan relativt rent protein ska poleras, när aggregat ska avskiljas eller när bufferten ska bytas utan starka förändringar i pH eller salthalt.

Nackdelen är att provet späds ut när det passerar kolonnen och att kapaciteten är begränsad. SEC används därför ofta som ett senare reningssteg snarare än för att ta hand om stora mängder råprov.

Vanliga frågor

Eluerar små eller stora molekyler först?

Stora molekyler eluerar först eftersom de utestängs från fler porer och därmed får en kortare tillgänglig väg genom kolonnen.

Är gelfiltrering samma sak som vanlig filtrering?

Nej. Molekyler fångas inte på ett filter. De separeras kromatografiskt genom olika tillgång till porvolymen.

Kan två proteiner med samma molmassa separeras?

Ibland, om deras hydrodynamiska storlek skiljer sig, men SEC är normalt svag för separation av molekyler med mycket liknande storlek.

Är SEC bra för desaltning?

Ja. Skillnaden i storlek mellan proteiner och små salter gör storleksuteslutning särskilt användbar för desaltning och buffertbyte.

Läs vidare

Fördjupa dig i vetenskap, historia, kultur och vardagskunskap

Fördjupa dig i fler sakliga artiklar, förklaringar och guider inom våra ämnesområden.