Faktaguide
Hur många världsdelar finns det?
I svensk skolgeografi brukar man tala om sju världsdelar: Europa, Asien, Afrika, Nordamerika, Sydamerika, Oceanien och Antarktis. Andra modeller räknar annorlunda.

I svensk skolgeografi brukar man tala om sju världsdelar: Europa, Asien, Afrika, Nordamerika, Sydamerika, Oceanien och Antarktis. Men antalet är inte en naturlag. I olika länder och geografiska traditioner används även modeller med sex eller färre kontinenter.
Förvirringen beror delvis på att orden världsdel och kontinent inte alltid betyder exakt samma sak.
De sju världsdelarna
- Europa
- Asien
- Afrika
- Nordamerika
- Sydamerika
- Oceanien
- Antarktis
Denna indelning är praktisk för undervisning, kartor och allmän geografi. Den kombinerar naturgeografi med historiska och kulturella konventioner.
Världsdel och kontinent är inte helt samma begrepp
På svenska används världsdel ofta om stora geografiska och kulturella delar av världen. Kontinent används oftare om mycket stora sammanhängande landmassor, men även det ordet följer etablerade konventioner snarare än en enda matematisk definition.
Det är därför möjligt att en svensk lärobok talar om Oceanien som världsdel medan en engelskspråkig källa räknar Australia som kontinent och beskriver Oceania som en region.
När två källor anger olika antal bör man därför först kontrollera vilka namn och definitioner de faktiskt använder.
Varför är Europa och Asien två världsdelar?
Europa och Asien sitter ihop i en enda stor landmassa utan ett hav som helt skiljer dem åt. Den sammanhängande landmassan kallas Eurasien.
Att ändå dela upp Europa och Asien är en gammal geografisk och kulturell tradition. En vanlig gränsdragning följer bland annat Uralbergen, Uralfloden, Kaspiska havet, Kaukasusområdet, Svarta havet och de turkiska sunden.
National Geographic använder exempelvis en sju-kontinentsmodell där Europa och Asien räknas var för sig, trots att den geologiska landmassan är sammanhängande.
Är Oceanien en kontinent?
Här blir ordvalet särskilt viktigt. I svensk geografi används Oceanien ofta som världsdel för Australien, Nya Zeeland och övärldarna i Stilla havet.
I engelskspråkig geografi är det däremot vanligt att räkna Australia som kontinent och Oceania som en större geografisk region. National Geographic använder just den modellen.
Därför kan två källor båda tala om sju delar men använda olika namn för den sydvästra delen av Stilla havsområdet.
Varför räknas Nordamerika och Sydamerika ibland som en världsdel?
I delar av Latinamerika och i vissa europeiska utbildningstraditioner används en sexkontinentsmodell där Amerika räknas som en enda kontinent.
Nord- och Sydamerika är sammanbundna vid Panamanäset, även om Panamakanalen i dag skär genom förbindelsen.
I den vanliga svenska och angloamerikanska modellen behandlas Nordamerika och Sydamerika som två separata världsdelar eller kontinenter.
Sex världsdelar genom Eurasien
En annan sexdelad modell slår samman Europa och Asien till Eurasien men fortsätter att räkna Nordamerika och Sydamerika separat.
Då blir listan ungefär Afrika, Antarktis, Eurasien, Nordamerika, Sydamerika och Australien/Oceanien beroende på terminologi.
Den modellen lägger större vikt vid sammanhängande landmassor men löser inte alla definitionsproblem.
Är en kontinent bara en stor ö?
Nej, inte enligt normal geografisk konvention. Australien är omgivet av vatten men brukar räknas som kontinent snarare än världens största ö.
Grönland räknas däremot som världens största ö. Skillnaden bygger på geografisk tradition och klassificering, inte på en exakt internationell storleksgräns där en ö automatiskt blir kontinent.
Gränsen mellan Afrika och Asien
Afrika och Asien är naturligt sammanbundna vid Sinaihalvön. Suezkanalen skär i dag genom området, men den är människobyggd.
Den vanliga geografiska gränsen placeras genom eller i anslutning till Suezområdet, vilket gör att större delen av Egypten räknas till Afrika medan Sinai ligger i Asien.
Det visar att kontinentgränser kan följa både naturgeografi och historiska överenskommelser.
Länder kan ligga i mer än en världsdel
Några stater har territorium på båda sidor av en vanlig kontinental gräns. Ryssland sträcker sig över Europa och Asien, och Turkiet har områden på båda sidor av Bosporen.
Kazakstan har också en mindre del väster om den gränslinje som ofta används mellan Europa och Asien.
Att ett land är transkontinentalt betyder inte att alla geografiska organisationer klassificerar det på exakt samma sätt i tabeller och statistik.
Tektoniska plattor ger inte samma karta
Kontinenternas namn ska inte blandas ihop med jordens tektoniska plattor. Plattorna är delar av litosfären som rör sig i förhållande till varandra, och deras gränser följer inte skolans världsdelar.
Den indiska plattan har exempelvis en egen geologisk historia men Indien räknas geografiskt till Asien. Nordamerika och delar av den omgivande havsbottnen ligger på samma stora tektoniska platta.
Geologi och världsdelar svarar alltså på olika frågor.
Antarktis är både världsdel och tydlig landmassa
Antarktis är ett mindre problematiskt exempel. Kontinenten omger Sydpolen och skiljs från andra stora landmassor av hav.
Större delen av landytan är täckt av inlandsis, men isen gör inte Antarktis mindre till en kontinent. Under isen finns berg, dalar och fast berggrund.
Varför finns ingen enda universell modell?
Kontinenter och världsdelar är mycket stora geografiska kategorier som vuxit fram historiskt. De har aldrig definierats genom en enda global myndighet med en exakt formel.
Geologi kan tala om kontinental jordskorpa och tektoniska plattor, men de gränserna sammanfaller inte perfekt med skolans världsdelar.
På samma sätt delar Europa och Asien stora delar av samma eurasiska landmassa men räknas ändå ofta som två världsdelar.
Världsdel är inte samma sak som världsregion
Begrepp som Mellanöstern, Sydostasien, Karibien och Norden är regioner, inte egna världsdelar.
Regioner används för att beskriva delar av en eller flera världsdelar utifrån läge, kultur, historia, ekonomi eller andra sammanhang. Deras gränser kan därför vara ännu mer beroende av syfte och källa.
Kort svar
Om frågan ställs i svensk allmänbildning är det säkraste svaret sju världsdelar: Europa, Asien, Afrika, Nordamerika, Sydamerika, Oceanien och Antarktis.
Men om en utländsk lärobok säger sex behöver den inte vara fel. Den kan använda en modell där Amerika räknas som en enhet eller där Europa och Asien slås ihop till Eurasien. Det viktiga är att ange vilken modell man använder.
Läs vidare
Fördjupa dig i vetenskap, historia, kultur och vardagskunskap
Fördjupa dig i fler sakliga artiklar, förklaringar och guider inom våra ämnesområden.