Räkna ut semesterersättning – så fungerar reglerna

Semesterlön och semesterersättning är två närliggande men olika begrepp. Semesterlön är den ersättning du får när du tar betald semester. Semesterersättning är bland annat den ersättning för intjänad semester som normalt betalas ut när en anställning avslutas och semestern inte redan har tagits ut.

Hur beloppet räknas beror på vilken beräkningsregel som gäller och om kollektivavtal innehåller bättre villkor än semesterlagens miniminivåer.

Sammalöneregeln för vecko- och månadslön

För en arbetstagare med lön bestämd per vecka eller månad används enligt semesterlagen normalt sammalöneregeln, om förutsättningarna för den är uppfyllda och inte procentregeln ska eller väljs att användas.

Semesterlönen består då av den aktuella vecko- eller månadslönen, eventuella fasta lönetillägg och ett semestertillägg.

Enligt semesterlagen är semestertillägget per betald semesterdag:

• 1,82 procent av veckolönen för veckoavlönade,
• 0,43 procent av månadslönen för månadsavlönade.

Kollektivavtal kan ge andra, ofta mer förmånliga, nivåer.

Exempel med månadslön

Anta att månadslönen är 35 000 kronor och att semesterlagens sammalöneregel gäller utan högre kollektivavtalat tillägg.

Semestertillägget per betald semesterdag blir:

35 000 × 0,0043 = 150,50 kronor

För 25 betalda dagar motsvarar semestertillägget 3 762,50 kronor. Den vanliga månadslönen betalas samtidigt enligt sammalöneregeln; tillägget ska därför inte beskrivas som hela värdet av semesterdagarna.

Procentregeln: 12 procent

Semesterlagen anger att semesterlön enligt procentregeln utgör 12 procent av den semesterlönegrundande lönen under intjänandeåret. Vissa poster ska räknas bort och semesterlönegrundande frånvaro hanteras enligt särskilda regler.

Procentregeln används bland annat när lönen inte är bestämd per vecka eller månad och i vissa situationer med stor rörlig lönedel eller förändrad sysselsättningsgrad.

Exempel med procentregeln

Om det semesterlönegrundande underlaget efter lagens justeringar är 300 000 kronor blir 12 procent:

300 000 × 0,12 = 36 000 kronor

Det är ett förenklat exempel. Det verkliga underlaget kan behöva justeras för bland annat semesterlön, viss frånvaro och andra poster som lagen reglerar.

Semesterersättning när anställningen slutar

När en anställning upphör ska intjänad semester som inte redan har lagts ut normalt ersättas ekonomiskt enligt reglerna om semesterersättning. Beräkningen utgår från samma grundprinciper som semesterlönen.

Det går därför inte att säga att alla som slutar automatiskt ska få exakt 12 procent av sin sista månadslön. Man måste veta hur semesterlönen har tjänats in, vilken regel som gäller och vad som redan har betalats.

Timlön betyder inte bara ”antal timmar × 12 procent”

För timavlönade används procentregeln ofta, eftersom lönen inte är bestämd per vecka eller månad. Underlaget är då den semesterlönegrundande lönen under intjänandeåret, med de justeringar semesterlagen kräver.

Att räkna enbart arbetade timmar gånger aktuell timlön kan därför ge fel resultat om det finns andra lönedelar eller semesterlönegrundande frånvaro.

Kollektivavtal kan ge bättre villkor

Semesterlagen anger miniminivåer, men kollektivavtal kan innehålla högre semestertillägg, fler semesterdagar eller särskilda beräkningsregler. Kontrollera därför alltid vilket avtal som gäller på arbetsplatsen.

25 semesterdagar är inte samma sak som 25 betalda dagar

Semesterlagen ger som huvudregel rätt till 25 semesterdagar per semesterår. Hur många av dem som är betalda beror på hur mycket betald semester som har tjänats in.

Enligt lagens normalmodell löper semesteråret från 1 april till 31 mars och det föregående motsvarande året är intjänandeår. Kollektivavtal kan innehålla andra upplägg.

Antalet betalda semesterdagar påverkas bland annat av anställningstid och frånvaro som inte är semesterlönegrundande. Därför går det inte att räkna semesterersättning enbart från antalet kalenderdagar som någon har varit anställd utan att kontrollera frånvaron.

När ska semesterersättning betalas ut?

När en anställning upphör och intjänad semesterlön ska ersättas med semesterersättning anger semesterlagen att ersättningen ska betalas utan oskäligt dröjsmål och senast en månad efter att anställningen upphört.

Om ersättningen inte går att beräkna inom den tiden finns en särskild regel om betalning inom en vecka efter att hindret mot beräkningen har upphört.

Korta anställningar

För en anställning som är avsedd att pågå högst tre månader och faktiskt inte varar längre får arbetsgivare och arbetstagare avtala att semesterledighet inte ska läggas ut. Då finns i stället rätt till semesterersättning.

Det betyder inte att semesterersättning får försvinna. Det är ledigheten som kan avtalas bort i den särskilda situationen, inte den ekonomiska semesterförmånen.

Förskottssemester kan påverka slutlönen

Om en arbetstagare har fått semesterlön i förskott kan semesterersättningen i vissa fall minskas när anställningen upphör. Semesterlagen innehåller samtidigt undantag, bland annat kopplade till hur länge sedan förskottet betalades och orsaken till att anställningen upphör.

Det är därför viktigt att kontrollera både anställningsavtal och kollektivavtal innan ett slutligt belopp räknas fram. Lönekontoret behöver också ta hänsyn till vad som redan har betalats ut under semesteråret.

Vanliga frågor

Är semesterersättning alltid 12 procent?

Nej. Tolv procent är central i procentregeln, men sammalöneregeln fungerar annorlunda och kollektivavtal kan ge andra villkor.

Vad är semestertillägget för månadslön enligt lagen?

Vid sammalöneregeln är semestertillägget 0,43 procent av månadslönen per betald semesterdag, före hänsyn till eventuella kollektivavtalade förbättringar.

Är semesterlön och semesterersättning samma sak?

Nej. Semesterlön betalas i samband med betald semester. Semesterersättning är en ekonomisk ersättning för intjänade semesterförmåner i situationer där semesterlön inte betalas genom ledighet, bland annat när anställningen avslutas.

När bör jag kontrollera löneavdelning eller avtal?

Gör det om du har rörlig lön, ändrad sysselsättningsgrad, längre frånvaro, kollektivavtal eller om anställningen har avslutats. Sådana omständigheter kan påverka beräkningen.