Somatiska nervsystemet – känsel och skelettmuskler

Det somatiska nervsystemet kopplar centrala nervsystemet till sinnesreceptorer och skelettmuskler. Det för information från kroppen till hjärna och ryggmärg och för motoriska signaler tillbaka till skelettmusklerna.

Systemet brukar beskrivas som den del av det perifera nervsystemet som är viktig för medveten känsel och viljestyrda rörelser. Den beskrivningen behöver dock kompletteras med att även somatiska reflexer kan aktivera muskler utan ett medvetet beslut.

Centrala och perifera nervsystemet

Hjärnan och ryggmärgen bildar centrala nervsystemet, CNS.

Nerver och ganglier utanför CNS räknas till perifera nervsystemet, PNS. Det perifera systemet förmedlar information mellan CNS och resten av kroppen.

En vanlig funktionell indelning skiljer mellan somatiska och autonoma nervbanor.

Sensoriska signaler går in mot CNS

Sensoriska, eller afferenta, nervfibrer för information från periferin mot CNS.

Det kan vara information från receptorer för:

• beröring och tryck,
• smärta,
• temperatur,
• vibration,
• led- och muskelsinne, så kallad proprioception.

Informationen bearbetas i ryggmärg och hjärna och kan bidra både till medveten perception och till reflexer.

Motoriska signaler går ut till skelettmuskler

Somatiska motorneuron skickar efferenta signaler från CNS till skelettmuskler.

Det sista motorneuronet i kedjan frisätter acetylkolin vid den neuromuskulära synapsen. Signalsubstansen binder till nikotinerga acetylkolinreceptorer på muskelfibern och kan utlösa en muskelkontraktion.

Övre och nedre motorneuron

Viljestyrda rörelser involverar flera nervnivåer.

Övre motorneuron har cellkroppar i hjärnan och skickar signaler nedåt i nervbanor som påverkar motorneuron i hjärnstam och ryggmärg.

Nedre motorneuron lämnar CNS och går ut till skelettmusklerna.

Skador på olika nivåer kan därför ge olika mönster av muskelsvaghet, reflexförändringar och muskeltonus.

Är somatiska nervsystemet alltid viljestyrt?

Nej. En reflexbåge kan aktivera en skelettmuskel snabbt utan att du först fattar ett medvetet beslut.

Om en smärtsam retning aktiverar sensoriska nervfibrer kan ryggmärgens kretsar exempelvis utlösa en undanröjningsreflex. Samtidigt skickas information vidare till hjärnan så att stimulit blir medvetet.

Det är därför mer korrekt att säga att det somatiska systemet möjliggör viljestyrd kontroll av skelettmuskler än att alla dess aktiviteter är viljestyrda.

Kranialnerver och spinalnerver

Människan har 12 par kranialnerver och 31 par spinalnerver. De är dock inte alla rent somatiska.

Flera kranialnerver innehåller både somatiska och autonoma eller specialsensoriska komponenter. Även spinalnerver kan bära nervfibrer med olika funktioner.

Att säga att ”alla 12 kranialnerver tillhör det somatiska nervsystemet” blir därför en alltför grov förenkling.

Somatiska och autonoma nervsystemet

Egenskap	Somatiskt	Autonomt
Viktig motorisk målvävnad	Skelettmuskel	Glatt muskulatur, hjärtmuskel och körtlar
Medveten kontroll	Ofta möjlig	Främst ofrivillig reglering
Motorisk väg från CNS	Ett nedre motorneuron till muskeln	Vanligen två-neuronskedja via autonomt ganglion
Viktiga funktioner	Rörelse, kroppskänsel, reflexer	Blodtryck, puls, matsmältning, temperaturreglering med mera

Systemen samarbetar hela tiden. När du springer styr somatiska banor skelettmusklerna samtidigt som autonoma system reglerar bland annat hjärta och blodkärl.

Vad är proprioception?

Proprioception är information om kroppsdelarnas läge och rörelse.

Receptorer i muskler, senor och leder skickar kontinuerligt sensorisk information som CNS använder för balans, hållning och koordination.

Det gör att du exempelvis kan böja ett finger utan att behöva titta på det.

Hur undersöks somatisk nervfunktion?

En neurologisk undersökning kan bland annat bedöma muskelstyrka, känsel, reflexer och koordination.

Vid vissa frågeställningar används nervledningsundersökning och elektromyografi, EMG, för att undersöka perifera nerver och muskler.

Bilddiagnostik kan behövas om man misstänker en strukturell orsak i exempelvis ryggrad eller hjärna, men valet av undersökning beror på symtom och kliniska fynd.

Kan man ”träna det somatiska nervsystemet”?

Träning och motorisk övning kan förbättra styrka, koordination och inlärda rörelser genom förändringar i både nervsystem och muskler.

Det är däremot missvisande att beskriva det som att hela det somatiska nervsystemet behöver ”stärkas” med särskilda kosttillskott eller en specifik daglig nervövning.

Om neurologiska symtom beror på nervskada eller sjukdom behöver orsaken bedömas; generell träning ersätter inte medicinsk utredning.

Vad är en motorisk enhet?

En motorisk enhet består av ett motorneuron och de skelettmuskelfibrer som neuronet styr. När motorneuronet aktiveras kan muskelfibrerna i den enheten kontrahera.

Muskler som behöver mycket fin kontroll har många relativt små motoriska enheter, medan muskler som främst ska utveckla stor kraft kan ha större enheter. Nervsystemet reglerar kraften genom att rekrytera fler motoriska enheter och förändra hur ofta motorneuronen signalerar.

Varför kan en nervskada ge både känsel- och rörelseproblem?

Många perifera nerver innehåller både sensoriska och motoriska nervfibrer. En skada på en sådan nerv kan därför ge en kombination av domningar, stickningar, smärta, muskelsvaghet eller förändrade reflexer beroende på vilka fibrer som drabbats.

Symtomens utbredning kan hjälpa till att avgöra om problemet sitter i en enskild perifer nerv, en nervrot, ryggmärgen eller någon annan del av nervsystemet. Den bedömningen kräver ofta neurologisk undersökning och ibland kompletterande tester.

Vanliga frågor

Är somatiska nervsystemet samma sak som perifera nervsystemet?

Nej. Det somatiska systemet är en funktionell del av PNS. Det perifera nervsystemet innehåller också autonoma och andra specialiserade nervkomponenter.

Är alla reflexer autonoma?

Nej. Senreflexer och undanröjningsreflexer kan involvera somatiska sensoriska och motoriska nervbanor.

Vad betyder afferent och efferent?

Afferent betyder att information leds mot CNS. Efferent betyder att signaler leds ut från CNS mot en målvävnad.

Kan perifera nerver återhämta sig efter skada?

Viss regeneration är möjlig i det perifera nervsystemet, men återhämtningen beror på skadans typ, omfattning och plats. Allvarliga nervskador kan ge bestående funktionsnedsättning.