Faktaguide
Vad är skillnaden mellan meteoroid, meteor och meteorit?
En meteoroid är ett litet naturligt objekt i rymden, en meteor är ljusfenomenet när material går in i atmosfären och en meteorit är material som når marken.

Meteoroid, meteor och meteorit beskriver olika delar av samma typ av händelse. En meteoroid är ett litet naturligt fast objekt i rymden. När det går in i en atmosfär och skapar ett synligt ljusfenomen ser vi en meteor. Om material överlever färden och når marken kallas det meteorit.
| Begrepp | Var eller vad? |
|---|---|
| Meteoroid | naturligt litet fast objekt i rymden |
| Meteor | ljus- och atmosfärsfenomen vid inträde |
| Meteorit | material som överlever och når en planets eller månes yta |
Vad är en meteoroid?
En meteoroid är mindre än en typisk asteroid och rör sig genom rymden. Materialet kan komma från kollisioner mellan asteroider, från kometer eller från material som slagits loss från månen eller planeter.
NASA beskriver meteoroider som rymdstenar från stoftkorn upp till små asteroidstorlekar. En mer teknisk astronomisk definition använder ungefär 30 mikrometer till 1 meter som typiskt storleksintervall.
Gränsen mot asteroid är alltså inte ett magiskt exakt naturvärde, utan en praktisk klassificering.
Vad är en meteor?
En meteor är framför allt fenomenet som uppstår när ett objekt kommer in i atmosfären med hög hastighet.
Luften framför objektet komprimeras kraftigt och värms upp. Material från kroppen kan samtidigt ablatera och förångas. Den upphettade och joniserade gasen tillsammans med det avdunstande materialet skapar det synliga ljusspåret.
Det vardagliga uttrycket ”stjärnfall” är därför missvisande bokstavligt: det är ingen stjärna som faller.
Det är inte bara friktion
Det sägs ofta att en meteor ”brinner av friktion mot luften”. Det är en förenkling.
Vid de mycket höga hastigheterna är kompressionen av luften framför kroppen en central orsak till upphettningen. Objektet utsätts också för aerodynamiska krafter, ablation och ibland sönderfragmentering.
Den synliga meteoren är därför ett atmosfäriskt fenomen, inte bara en glödande sten som skrapas varm.
Vad händer när hastigheten sjunker?
Små fragment som överlever den ljusa meteorfasen bromsas kraftigt av atmosfären. När de har tappat sin kosmiska hastighet upphör den starka upphettningen och de faller vidare under så kallad mörkflykt.
En nyfallen meteorit behöver därför inte vara glödhet när den når marken. Ytan kan ha värmts kraftigt under ablationen, men den sista delen av färden sker vid mycket lägre hastighet.
Vad är en meteorit?
Om en del av det naturliga rymdmaterialet överlever atmosfärspassagen och når marken blir det en meteorit.
Meteoriter delas traditionellt in i tre breda grupper:
- stenmeteoriter,
- järnmeteoriter,
- sten-järnmeteoriter.
De flesta fynd är betydligt mindre än de stora spektakulära block som visas på museer.
Hoba är den största kända intakta meteoriten
Hoba-meteoriten i Namibia är den största kända enskilda meteoriten som fortfarande ligger i stort sett intakt på fyndplatsen.
Den är en järnmeteorit och har en massa på omkring 60 ton. Dess storlek gör den exceptionell; den representerar inte hur en normal meteorit ser ut.
Vad är en eldboll eller bolid?
En mycket ljus meteor brukar kallas eldboll. Astronomiska organisationer använder ljusstyrka som kriterium.
Ordet bolid används något olika mellan fackområden och källor, men syftar ofta på en mycket ljus meteor, ibland en som exploderar eller fragmenteras kraftigt.
Ett stort inträdande objekt kan ge chockvågor och fragment som senare hittas som meteoriter.
Vad är ett meteorregn?
Meteorregn uppstår när jorden passerar genom strömmar av små partiklar som ligger längs en moderkomets eller ibland en asteroids bana.
Eftersom partiklarna har liknande banor ser meteorerna perspektiviskt ut att komma från samma punkt på himlen, den så kallade radianten.
Perseiderna hör samman med kometen Swift–Tuttle och syns varje år när jorden passerar genom dess partikelström.
Meteorregn ger sällan meteoriter
De partiklar som skapar vanliga meteorregn är ofta mycket små och sköra. Nästan allt material förångas eller bromsas upp högt i atmosfären.
Det är därför inte särskilt sannolikt att hitta nya meteoriter på marken efter ett vanligt meteorregn.
Större meteoriter kommer oftare från mer robust asteroidal materia.
Kan meteoriter skapa kratrar?
Större inkommande kroppar kan slå ner med tillräcklig energi för att skapa nedslagskratrar. I sådana händelser kan själva kroppen fragmenteras eller till stor del förångas vid nedslaget.
Begreppet meteorit syftar på de fragment som faktiskt överlever till ytan. En stor krater behöver alltså inte innehålla en stor, intakt ”rymdsten” i mitten.
Hur känner man igen en meteorit?
Många meteoriter innehåller järn-nickel och kan vara magnetiska, och vissa har en tunn smältskorpa från atmosfärspassagen. Men inget enskilt kännetecken räcker för säker identifiering.
Industriella slagger och vanliga jordiska bergarter misstas ofta för meteoriter. Säker klassificering kräver mineralogisk och kemisk undersökning av kunniga laboratorier eller meteoritforskare.
Varifrån kommer meteoriter?
De flesta meteoriter kan kopplas till material från asteroider. Några ovanliga meteoriter har identifierats som material från månen eller Mars.
Sådant material kan kastas ut i rymden vid stora nedslag, gå in i bana runt solen och långt senare träffa jorden.
Forskare jämför mineralogi, isotoper, gaser och andra egenskaper för att bestämma ursprung.
Varför är meteoriter viktiga för forskningen?
Många meteoriter är rester från solsystemets tidiga historia och kan innehålla material som är äldre än jordens nuvarande bergarter.
Analyser av isotoper och mineral kan ge information om när små himlakroppar bildades, hur de värmdes upp och hur vatten och organiska molekyler fördelades i det unga solsystemet.
Kort minnesregel
Meteoroid = i rymden. Meteor = ljusfenomen i atmosfären. Meteorit = material på marken.
Samma ursprungliga kropp kan alltså beskrivas med olika ord under sin resa, men ”meteor” syftar i strikt mening på fenomenet som blir synligt när inträdet sker.
Läs vidare
Fördjupa dig i vetenskap, historia, kultur och vardagskunskap
Fördjupa dig i fler sakliga artiklar, förklaringar och guider inom våra ämnesområden.